Inte bara lax har vandrat upp genom Värmland

Det sägs att en av de medeltida pilgrimslederna till Olav den Heliges grav i Trondheim har gått längs Klarälvdalen. En resa på 700 km vilken företogs årligen av 30 000 pilgrimer. En resa som du idag kan se på en 40 meter lång bonad, broderad på linneväv med ullgarn – pilgrimstapeten.

Pilgrimstapeten skildrar händelser på sträckan Hammarö och Trondheim. Genom en skog av gamla träd eller stockar tog man sig uppför Klarälven/Trysilelva till Röros sedan utför Gaula och ner till Atlantkusten och Nidaros i Trondheim.

Tapeten påbörjades 1995 och arbetet utfördes av tio kvinnor från Nordvärmland och Solör i Norge. Tapeten blev klar 23 april 1997 och ställdes ut för första gången i Trondheim i samband med stadens 1000-årsjubileum.

Pilgrimstapeten finns på Utmarksmuseet i Ransby i norra Värmland.

Idén till att skildra pilgrimsresan på en lång vävd bonad kommer från den mer kända Bayeuxtapeten. Tapeten, som sannolikt utfördes omkring år 1076, omtalas för första gången 1476 och beskriver på en yta av cirka 70 meter x 50 cm hela 73 historiska händelser kring Vilhelm Erövrarens anspråk på England och en teckning av vad som hände vid erövringen.

Bayeuxtapeten är egentligen inte en vävd tapet som Pilgrimstapeten utan en linneremsa broderad med garn i olika färger. Den innehåller framställningar av 623 personer, 202 hästar och mulåsnor, 55 hundar, 505 andra djur, 37 byggnader, 41 skepp och båtar, 49 träd – sammanlagt 1 512 föremål. Eftersom tapeten saknar avslutande bård är det inte helt osannolikt att den ursprungligen har varit längre.

Bayeuxtapeten förvaras i Musée de la Tapisserie de Bayeux, Frankrike, sedan 1945. I januari 2018 meddelades att tapeten kommer att lånas ut för utställning i England men inte förrän tidigast 2020 och om den klarar en flytt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pilgrimstapeten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bayeuxtapeten

Smoltövervakning igång i Edebäck

En viktig del i övervakningen av lax- och öringpopulationerna i Klarälven är att försöka kvantifiera antalet utvandrande smolt. Sedan 2 maj finns nu en smoltryssja vid Edebäck i Klarälven. Metoden går ut på att man fångar smolt i ryssjan, märker ett givet antal och sätter tillbaks dem en sträcka uppströms. Andelen återfångade kan sedan användas för att beräkna det totala antalet smolt som vandrat förbi. Detta antal ingår i olika populationsmodeller. Ryssjan kompletteras med en Screwtrap (skruvfälla) på samma plats för att dels kunna fånga smolt även vid högre flöden (då ryssjan inte kan fiska) samt för att kalibrera de båda metoderna. På sikt skulle då enbart den enklare skruvfällan kunna användas.

Smoltövervakningen sker i samarbete med Karlstads universitet och fiskevårdsområdet, och kommer att pågå till slutet av juli. Smoltfällan är bemannad dygnet runt, alla dagar i veckan, av personal från Länsstyrelsen i Värmland.

Kontaktperson Pär Gustafsson (par.gustafsson@lansstyrelsen.se).

Projektet presenterades vid Vattenrådens dag i Göteborg

Två länder – én elv hade möjlighet att få presenteras vid vattenrådens dag 21 mars, som årligen hålls i Västerhavets distrikt. Det är viktigt att få berätta om den situationen i Klarälven-Trysilelva-Femundselva, och om den unika sötvattenslevande Vänerlaxen. Intresset var stort, och många ställde sig frågande till hur fortsatt lastbilstransport kan vara långsiktigt hållbart. I projektet menar vi att på kort sikt är transporter avgörande för att lax- och öringpopulationerna över huvud taget ska fortleva, men på längre sikt är fri vandring och naturlig reproduktion målet för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning.

Nu är projektet äntligen igång

Med officiell projektstart idag den 15 mars 2017 och utskickat pressmeddelande har vi nu gett startsignal för Två länder – én elv.

Det var en förväntansfull projektgrupp som under förmiddagen gjorde klart allt inför lansering, som denna webbplats och pressmeddelande. Nu har vi tre intensiva projektdagar fram till 15 mars 2020. Ambitionsnivån är hög och vi inser att vi har en lång och säkert bitvis krokig väg framför oss. Förhoppningsvis kan projektets arbete även fungera som inspiration till andra liknande projekt på andra platser.

[Pressmeddelande]

Projektet Två länder – én elv ska skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning  av laxbeståndet och den biologiska mångfalden

På sikt är målet att Klarälven-Trysilelva-Femundselva ska bli ett av Skandinaviens mest laxrika och hållbara älvsystem. Projektet har sin grund i de resultat och åtgärdsförslag som lyftes fram i det tidigare projektet Vänerlaxens fria gång. Ett urval av föreslagna åtgärder ska genomföras för att dels uppnå mål för populationerna av vildfödd Klarälvslax och -öring, dels förbättra tillståndet för de unika miljöer och andra arter som finns i och längs Klarälven och Trysilelva.

Jämfört med 1800-talet finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av vild Klarälvslax och Klarälvsöring. Även andra arter i och längs älven har haft en negativ utveckling. Eftersom älven, med dess biologiska mångfald och ekosystem, inte känner av nationsgränsen finns tydliga behov av att använda ett gränsöverskridande perspektiv på områden och förvaltning, samt ett nära samarbete Sverige-Norge för att främja, skydda och återskapa viktiga naturvärden.

Två länder – én elv är likt det tidigare projektet ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark. Där Vänerlaxens fria gång mest fokuserade på utredningar och forskningsstudier för att få kunskap om tillstånd och åtgärdsbehov, ska det nya projektet driva på för att de mest prioriterade åtgärderna genomförs.

Flera av åtgärderna har ett långsiktigt perspektiv, medan andra ger resultat på kort sikt. Exempel på åtgärder är miljöanpassad vattenreglering, högeffektiva fiskpassager förbi dammbyggnader för uppströmsvandrande och nedströmsvandrande fisk samt restaurera livsmiljöer i älven.

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Atle Rustadbakken som nyligen övertagit ansvaret för fiskeförvaltning i Hedmark, tycker att detta är ett spännande och viktigt samarbetsprojekt mellan Sverige och Norge.
– Kommunene på norsk side har ventet på dette lenge, prosessen har vært lang og mange har bidratt.Vanndirektivets verktøykasse skal nå anvendes i praksis der målet er å oppnå god tilstand med produksjon av laks også i den norske delen av vassdraget samtidig som at vannet bidrar til nødvendig kraftproduksjon, säger Atle.

Projektet pågår mellan 15 mars 2017 – 15 mars 2020, har en totalbudget på cirka 17,5 Mkr och utgörs till 50% av medel från europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande del finansieras av Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten samt norska Miljødirektoratet.

Kontaktpersoner

Atle Rustadbakken, Fylkesmannen Hedmark. fmheatru@fylkesmannen.no, +47 62 55 11 67

Grete Algesten, Länsstyrelsen Värmland. Grete.algesten@lansstyrelsen.se; +46 10 2247 430