Upptransport av lax och öring

Sedan fiskvägen och fällan vid kraftverket i Forshaga öppnade, i början av juni till och med 2019-07-01, har det samlats in och transporterats upp lax och öring som ska leka i norra Klarälven och biflöden. Fisken körs med lastbil ungefär en gång i veckan från Forshaga för återutsättning strax norr om Edsforsens kraftverk. Därifrån simmar fisken själv i cirka 130 km upp till deras huvudsakliga lekområden. Det antal som hittills körts upp i år är i paritet med hur det brukar se ut vid den här tidpunkten, med undantag för odlad Klarälvsöring som är betydligt färre än vid samma tidpunkt 2018 och 2016 (2017 transporterades ingen fisk upp pga IPN). Men det är samtidigt långt kvar på säsongen och för tidigt att säga något om hur det kommer se ut när vi summerar siffrorna i månadsskiftet september/oktober.

  •  Vildfödd Klarälvslax:  133 st
  • Vildfödd Klarälvsöring: 121 st
  • Klarälvsöring av odlat ursprung: 63 st

    Laxhane Forshaga
    Laxhane Forshaga

Smoltprojektet

I slutet av april startade årets smoltutvandringsprojekt i Klarälven. Ryssja och skruvfälla är uppmonterade strax uppströms bron 62:an i Edebäck/Gunnerud med vars hjälp vi fångar, märker, återutsätter och återfångar en del av den smolt (d.v.s. utvandringsfärdiga lax/öringungar) som startar sin nedströmsvandring från uppväxtmiljöerna i norra Klarälven. Genom andelen märkt smolt som återfångas kan vi beräkna hur stor mängd naturproducerad smolt som totalt startat sin nedvandring till Vänern och passerat platsen. Dels är detta viktigt för att övervaka hur lax- och öringpopulationen mår just nu, dels för att se hur de utvecklas och svarar på olika åtgärder, men även för att kunna förfina de modeller som finns för laxpopulationen.

Delprojektet är ett samarbetsprojekt mellan LST, Karlstads universitet och Sportfiskarna och är bemannat med minst två personer alla dagar i veckan från slutet av april till och med slutet av juli. Vill ni besöka platsen och se hur allt detta går till går det bra att kontakta antingen projektledare Pär Gustafsson (LST) på telefon 010-224 74 40 eller Robin Lindgren (Sportfiskarna) på telefon 070-424 20 35.

Fältarbetare Elio Bottagisio, och smoltryssjan med ledarmar och fångsstrut i bakgrunden.
Fältarbetarna Robin Lindgren och Elio Bottagisio i färd med att vittja smoltryssjan.
Skruvfällan.
Fångad laxsmolt märkt med en Streamer tag.

Laxens dag

Projektet bjöds in och presenterade om laxen, älven och Två länder – én elv på Laxens dag i Forshaga den 19 maj. Laxens dag arrangeras av Sportfiskarna och är en återkommande aktivitetsdag för hela familjen där olika praktiska moment som flugbindning, kastskola och utställare av fiskeutrustning varvas med föredrag. Förutom av projektet hölls föredrag av Karlstads universitet (Olle Calles) om fiskpassageåtgärder, Fortum/Gammelkroppa Lax AB (Johnny Norrgård) om odling och utsättning av smolt och (Sportfiskarna, region Värmland (Peter Belin) om laxfisket i Klarälven.

Pär Gustafsson, projektledare, presenterar projektet på Laxens dag i Forshaga. Foto: Peter Belin
Pär Gustafsson, projektledare, presenterar projektet på Laxens dag i Forshaga. Foto: Peter Belin

 

Klarälvens vattenråds årsstämma

Den 14 maj presenterades Två länder – én elv på Klarälvens vattenråds årsstämma i Forshaga. Stämman var välbesökt med ett 30-tal deltagare från både styrelse, övriga medlemmar samt med flera politiker från kommunerna längs älven närvarande. Övriga föredragshållare var Fortum och Synlab.

Villakskonferansen 2019

Har den unike Klarälvslaksen en sjanse, i havet av alle utfordringer og på tvers av landegrense?

Interregprosjektet Två länder – én elv ble presentert under markeringa av det internasjonale Villaksåret 2019 der 250 av Nordens fremste lakseforskere og –forvaltere var samlet på Villakskonferanse i Trondheim 22.-23. januar. Dette er så langt tidenes største, norske forskningskonferanse om villaks, sier prosjektleder på norsk side Atle Rustadbakken som presenterte prosjektets status, målsettinger og utfordringer for de andre konferansedeltakerne.

Prosjektleder på norsk side Atle Rustadbakken holdt foredrag om TLÉE på Villakskonferansen 2019.

Påvirkning fra oppdrettsnæringen står fortsatt for de tre største truslene mot villaksen i Norge; rømt oppdrettslaks, lakselus og andre fiskesykdommer. Men dette er heldigvis ikke relevant for Klarälvslaksen per i dag. Men påvirkninger fra vannkraftregulering og andre fysiske inngrep er også betydelig, og der er det i prinsippet de samme utfordringene Klarälvslaksen står ovenfor som mange av Norges anadrom laksestammer. Toveis fiskevandringsløsninger og overlevelse under nedvandring forbi kraftinstallasjoner er flaskehalser som må løses. For Klarälvslaksen er den administrative utfordringen knyttet til at vassdraget krysser landegrensen unik. Vi opplevde stor interesse for prosjektet og forventer at også Klarälvlaksen settes på dagsorden hos den nasjonale lakseforvaltninga i Norge framover, sier Rustadbakken.

Villakskonferansen 2019 har temaet «Nye metoder gir ny innsikt – lakseforskningen i sitt andre århundre». Vi mener at både biologisk og teknisk kunnskap og kapasitet er mye bedre nå kontra for 30 år siden. Dette taler for at det er mulig å få til løsninger for å øke overlevelsen til laksen under vandring, mener Rustadbakken, og her sikter han særlig til vannforskrifta og Norges forplikter ovenfor det europeiske rammedirektivet for vann. Men det er allikevel avgjørende å få til et varig grenseoverskridende samarbeidet om forvaltningen av dette vassdraget, fortsetter han og sikter bl.a. til initiativet fra Trysil og Engerdal kommuner ovenfor Klima og Miljødepartementet og statsråd Elvestuen. Prosjektet foreslår en intensjonsavtale mellom Norge og Sverige, men presiserer at den endelige løsningen må forankres i de bevilgende myndigheter.

For ytterligere info kontakt våre prosjektledere Atle Rustadbakken, (atle.rustadbakken@fylkesmannen.no) Fylkesmannan i Innlandet eller Pär Gustafsson, (par.gustafsson@lansstyrelsen.se) Länsstyrelsen i Värmland.

> Presentation foredrag (PDF)

 

Abstract från konferansen 22-23 januar 2019

Som én av verdens få storvokste, langtvandrende, ferskvannsrelikte laksepopulasjoner, kunne Klarälvslaksen tidligere vandre fra Vänern i Sverige og helt opp til Femundsområdet i Norge (ca 400 km). Menneskeskapte påvirkninger desimerte stammen fra 30000 på 1800-tallet til dagens 500-1000. Vassdraget huser nå 11 kraftverk. Uten velfungerende fiskevandringsløsninger har «Trap&Transport» helt siden 1930-tallet vært løsningen for å få fisken opp til gyteområdene. Det finnes fortsatt store intakte gyte- og oppvekstområder, særlig i den norske delen. Men uten gode miljøtilpasninger så dør det meste av fisken under nedvandring. Fylkesmannen i Hedmark og Länsstyrelsen i Värmland har sammen med lakseforskere siden 2011 studert og dokumentert Klarälvslaksens økologi, genetikk og livsmiljø. Dette har bl.a. resultert i et foreslått gytebestandsmål på 12000 laks/år. Klarälvslaksen huser imidlertid en variant av Gyrodactylus salaris (haplotype E) som ikke slekter på noen andre kjente haplotyper langs den svenske vestkysten. Denne danner sin egen gruppe i slektskapstreet, og dette utfordrer tiltaksprosessen.