Artiklar

Smoltövervakning igång i Edebäck

En viktig del i övervakningen av lax- och öringpopulationerna i Klarälven är att försöka kvantifiera antalet utvandrande smolt. Sedan 2 maj finns nu en smoltryssja vid Edebäck i Klarälven. Metoden går ut på att man fångar smolt i ryssjan, märker ett givet antal och sätter tillbaks dem en sträcka uppströms. Andelen återfångade kan sedan användas för att beräkna det totala antalet smolt som vandrat förbi. Detta antal ingår i olika populationsmodeller. Ryssjan kompletteras med en Screwtrap (skruvfälla) på samma plats för att dels kunna fånga smolt även vid högre flöden (då ryssjan inte kan fiska) samt för att kalibrera de båda metoderna. På sikt skulle då enbart den enklare skruvfällan kunna användas.

Smoltövervakningen sker i samarbete med Karlstads universitet och fiskevårdsområdet, och kommer att pågå till slutet av juli. Smoltfällan är bemannad dygnet runt, alla dagar i veckan, av personal från Länsstyrelsen i Värmland.

Kontaktperson Pär Gustafsson (par.gustafsson@lansstyrelsen.se).

Projektet presenterades vid Vattenrådens dag i Göteborg

Två länder – én elv hade möjlighet att få presenteras vid vattenrådens dag 21 mars, som årligen hålls i Västerhavets distrikt. Det är viktigt att få berätta om den situationen i Klarälven-Trysilelva-Femundselva, och om den unika sötvattenslevande Vänerlaxen. Intresset var stort, och många ställde sig frågande till hur fortsatt lastbilstransport kan vara långsiktigt hållbart. I projektet menar vi att på kort sikt är transporter avgörande för att lax- och öringpopulationerna över huvud taget ska fortleva, men på längre sikt är fri vandring och naturlig reproduktion målet för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning.

Referensgruppsmöte 7 december 2017 Klarälvdalens folkhögskola

Torsdag 7 december hölls ett referensgruppsmöte på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet. Nedan finns presentationer från mötet.

Program för dagen (PDF)

Presentationer från mötet

Alla presentationer är i Powerpoint (pptx).

Två länder – én elv: vad vill vi åstadkomma?
Grete Algesten, Atle Rustadbakken

Fiskesamfunnet i Femund-/Trysil-/Klarelven – hvor stort er avviket fra naturtilstanden? Jon Museth (NINA)

Rehabilitering av Klarälven efter flottningsrensning
Pär Gustafsson
Delprojekt 2:1

Plan for reetablering og kultivering av Klarälvslaks i Femund- og Trysilelva
Henriette Kildal, Fylkesmannen Atle Rustadbakken, Fylkesmannen

Biologisk mångfald och regleringspåverkan
Grete Algesten

En lång lax-färd mot natt – ett drama i åtta delar
Pär Gustafsson
Delprojekt 1:2 – Ökad överlevnad för nedströmsvandrande smolt och kelt vid Edsforsen

I referensgruppen för Två länder – én elv sitter:

  • Kommuner
  • Kraftbolag
  • Klarälvens Vattenråd
  • Klarälvens fiskeråd
  • Sportfiskarna
  • Fiskevårdsområdesföreningar
  • Elveierlag
  • Trysil fellesforening for jakt og fiske
  • Engerdal fjellstyre
  • m fl

Nu är projektet äntligen igång

Med officiell projektstart idag den 15 mars 2017 och utskickat pressmeddelande har vi nu gett startsignal för Två länder – én elv.

Det var en förväntansfull projektgrupp som under förmiddagen gjorde klart allt inför lansering, som denna webbplats och pressmeddelande. Nu har vi tre intensiva projektdagar fram till 15 mars 2020. Ambitionsnivån är hög och vi inser att vi har en lång och säkert bitvis krokig väg framför oss. Förhoppningsvis kan projektets arbete även fungera som inspiration till andra liknande projekt på andra platser.

[Pressmeddelande]

Projektet Två länder – én elv ska skapa förutsättningar för en hållbar förvaltning  av laxbeståndet och den biologiska mångfalden

På sikt är målet att Klarälven-Trysilelva-Femundselva ska bli ett av Skandinaviens mest laxrika och hållbara älvsystem. Projektet har sin grund i de resultat och åtgärdsförslag som lyftes fram i det tidigare projektet Vänerlaxens fria gång. Ett urval av föreslagna åtgärder ska genomföras för att dels uppnå mål för populationerna av vildfödd Klarälvslax och -öring, dels förbättra tillståndet för de unika miljöer och andra arter som finns i och längs Klarälven och Trysilelva.

Jämfört med 1800-talet finns i dag sannolikt mindre än fem procent kvar av lekbestånden av vild Klarälvslax och Klarälvsöring. Även andra arter i och längs älven har haft en negativ utveckling. Eftersom älven, med dess biologiska mångfald och ekosystem, inte känner av nationsgränsen finns tydliga behov av att använda ett gränsöverskridande perspektiv på områden och förvaltning, samt ett nära samarbete Sverige-Norge för att främja, skydda och återskapa viktiga naturvärden.

Två länder – én elv är likt det tidigare projektet ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Värmland och Fylkesmannen i Hedmark. Där Vänerlaxens fria gång mest fokuserade på utredningar och forskningsstudier för att få kunskap om tillstånd och åtgärdsbehov, ska det nya projektet driva på för att de mest prioriterade åtgärderna genomförs.

Flera av åtgärderna har ett långsiktigt perspektiv, medan andra ger resultat på kort sikt. Exempel på åtgärder är miljöanpassad vattenreglering, högeffektiva fiskpassager förbi dammbyggnader för uppströmsvandrande och nedströmsvandrande fisk samt restaurera livsmiljöer i älven.

– Det är dags att gå från ord till handling. En positiv sak är det breda stöd som projektet upplever hos såväl lokala fiskerättsägare, sportfiskare, forskningsmiljöer, kommuner som de nationella fiskevårdsmyndigheterna i Sverige och Norge, säger Pär Gustafsson, länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Värmland.

Atle Rustadbakken som nyligen övertagit ansvaret för fiskeförvaltning i Hedmark, tycker att detta är ett spännande och viktigt samarbetsprojekt mellan Sverige och Norge.
– Kommunene på norsk side har ventet på dette lenge, prosessen har vært lang og mange har bidratt.Vanndirektivets verktøykasse skal nå anvendes i praksis der målet er å oppnå god tilstand med produksjon av laks også i den norske delen av vassdraget samtidig som at vannet bidrar til nødvendig kraftproduksjon, säger Atle.

Projektet pågår mellan 15 mars 2017 – 15 mars 2020, har en totalbudget på cirka 17,5 Mkr och utgörs till 50% av medel från europeiska regionala utvecklingsfonden. Resterande del finansieras av Länsstyrelsen Värmland, Fylkesmannen i Hedmark, Havs- och vattenmyndigheten samt norska Miljødirektoratet.

Kontaktpersoner

Atle Rustadbakken, Fylkesmannen Hedmark. fmheatru@fylkesmannen.no, +47 62 55 11 67

Grete Algesten, Länsstyrelsen Värmland. Grete.algesten@lansstyrelsen.se; +46 10 2247 430