Klarälvslaxen är en unik kvarleva från äldre tid

Som en av få sjöar i hela världen hyser Vänern storvuxen insjölevande lax, den så kallade Vänerlaxen. Den har gjort det sedan laxen blev inlåst efter senaste istiden för cirka 8000 år sedan då Vänern genom landhöjningen avsnördes från Ancylussjön (nuvarande Östersjön). Vänerlaxen är samma art (Salmo salar) som exempelvis finns i Östersjön och Atlanten men är då sötvattenlevande genom hela sin livscykel, en så kallad glacialrelikt atlantlax. Klarälvslaxen, som är en av de två stammarna av Vänerlax vi har kvar idag (den andra är Gullspångslaxen), har sin hemälv i Klarälven/Trysilelva där den en gång i tiden kunde vandra långa sträckor och var mycket talrik.

Illustration med laxar från yngel, smolt till vuxen lax
Illustration av laxens livscykel från rom och yngel till lekande lax. Illustration Robin Ade (Atlantic Salmon Trust).

Klarälvslaxen är inte bara en smått unik, oersättlig och lagskyddad naturresurs. Den har också under många århundraden haft stor ekonomisk och kulturhistorisk betydelse för både svenskar och norrmän. En gång i tiden kunde nämligen laxen och öringen via Klarälven, Trysil- och Femundselva vandra ända upp mot Femunden i Norge. Det är en sträcka på nära 40 mil, vilket gör den till en av de mest långvandrande stammar som funnits.

Se och hör fiskbiolog Pär Gustafsson, projektledare Två länder – én elv, Länsstyrelsen Värmland, berätta om vad som är unikt med Klarälvslaxen, hur dess naturliga lekvandring såg ut innan dess livsmiljöer begränsades av hårt fisketryck, flottningsrensning och kraftverk och hur laxens konstgjorda vandring ser ut idag. Ta även del av hur aktiv miljöövervakning av lax och öring i sker i Klarälven.

Inspelat på Miljövervakningsdagarna i Karlstad 24-25 september 2019.

Se även Klarälvslaxen – unik men nästan bortglömd (sverigesvattenmiljo.se)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s